Tar mina händer, grepar och vi delar svett och tankar och känslor. Sjunger håhåjaja och dricker mjölk.

Lyssnar på min väns myslista på Spotify. Hör imagine som är så fin att man vill rysa.

Idag var en såndär dag då mitt humör gick så himla mycket upp, för att sedan gå oerhört mycket ner. Hade tre för mig obegripliga lektioner, är fortfarande lite sjuk. Var lite bitter för mitt matteprov imorgon, men köpte godis och lovade mig själv att jag är bra ändå. (Det funkar inte särskilt länge, men det var lite fint) Sen mådde jag illa av godiset och kände mig ensam.

I helgen ska jag sova själv och sedan åka tåg till älskade familjen som är i de norra delarna av landet. Känner mig alltid så ensam när ingen annan är i huset- längtar efter pojkvän.
Bilden här nedan visar ljus i mörkret. Jag tog den en kväll i november som spenderades i Skåne med mitt bästa sällskap. Är så nostalgisk att jag ibland vill avlida. Måste se framåt.